Publicerad 19 oktober 2026

VS för åkerier och transportföretag

För ett åkeri handlar hållbarhetsrapporteringen till största delen om drivmedel. Dieseln, HVO:n eller gasen i lastbilarna står i regel för nästan alla utsläpp, och det är just de siffrorna transportköparna vill ha. Den här guiden går igenom vad VS (tidigare VSME) innebär för ett åkeri och hur du tar fram klimatdata som kunderna kan använda.

Varför frågar transportköparna?

För ett företag som köper transporter är åkeriets utsläpp en del av köparens egna scope 3-utsläpp, i kategori 4 (transporter uppströms) eller kategori 9 (transporter nedströms). Ett stort företag som rapporterar sina utsläpp behöver därför en siffra från varje åkeri det anlitar, och helst en siffra som går att jämföra mellan åkerier.

Läs mer om hur du hanterar sådana frågor i guiden Min kund kräver hållbarhetsdata.

Vilka delar av VS blir aktuella?

Grundmodulen har elva upplysningar, B1 till B11. För ett åkeri brukar de här kräva mest:

UpplysningVad det betyder för ett åkeri
B1 Grund för upprättandetNACE-kod, antal anställda, omsättning och var verksamhetsställen och depåer ligger
B3 Energi och växthusgasutsläppDrivmedel i scope 1, el och värme till lokaler och laddning i scope 2, uppdelat på förnybart och icke-förnybart
B5 Biologisk mångfaldBlir aktuell om depåer, uppställningsplatser eller verkstäder ligger i eller nära områden som är känsliga för biologisk mångfald
B7 Resurser och avfallAvfall från verkstad och fordonsunderhåll, till exempel oljor och däck
B8–B10 ArbetskraftAnställda, arbetsolyckor och utbildningstimmar per anställd

B5 blir oftare aktuell för åkerier och verkstäder än för många andra mindre företag, eftersom verksamheten behöver mark för fordon och uppställning. B4 (föroreningar) blir aktuell om åkeriet redan rapporterar utsläpp av föroreningar enligt lag eller i ett miljöledningssystem.

Har åkeriet högst tio anställda är bland annat B3 frivillig. Klimatdata blir ändå ofta det kunderna frågar efter.

Drivmedel: från faktura till utsläpp

Underlaget finns i bokföringen. I BAS-kontoplanen bokförs drivmedel för tunga lastbilar och bussar normalt på konto 5621, för personbilar på 5611 och för truckar på 5631. Fakturorna från drivmedelsbolaget eller tankkortsutgivaren visar oftast både belopp och antal liter.

För varje drivmedel räknar du:

liter × emissionsfaktor = utsläpp

Några saker att tänka på:

  • Använd liter, inte kronor, när fakturan visar volymen. Pris per liter varierar, så en beräkning från belopp blir bara en uppskattning.
  • Håll isär drivmedlen. Diesel, HVO, biogas och el har mycket olika emissionsfaktorer.
  • Redovisa biogen koldioxid separat. Koldioxid från förbränning av biodrivmedel, till exempel HVO, redovisas enligt GHG-protokollet på en egen rad utanför scopen, inte i totalen.
  • Ange källa och år för emissionsfaktorerna du har använt.
  • Räkna om till MWh för energitabellen i B3, uppdelat på förnybart och icke-förnybart.

En siffra transportköparen kan använda

Ett åkeri kör för många kunder, och varje kund vill bara ha sin del av utsläppen. En totalsumma för hela åkeriet räcker därför sällan. Det som gör siffran användbar för en stor köpare är:

  • Utsläpp per köpt tjänst, så att köparen kan jämföra åkerier.
  • Hur siffran är fördelad, alltså vilken fördelningsnyckel du har använt.
  • Period, så att köparen vet vilket år siffran gäller.
  • Om siffran bygger på egna data (åkeriets faktiska drivmedel) eller på schabloner.
  • Utveckling över tid, gärna flera år.

Tonkilometer som fördelningsnyckel

Tonkilometer (tonkm) är vikten på godset gånger sträckan det körs. Tolv ton som körs 50 km blir 600 tonkm. Måttet fångar både hur mycket och hur långt, och är därför ett vanligt sätt att fördela ett åkeris utsläpp på kunderna:

kundens utsläpp = (kundens tonkm ÷ åkeriets totala tonkm) × åkeriets utsläpp från drivmedel

Antal leveranser eller kollin är enklare att räkna, men säger lite om hur tung och lång en transport är. Har du uppgifter om vikt och sträcka per kund ger tonkilometer en rättvisare fördelning, och det är ett mått som många transportköpare själva räknar med.

Saknas vikt eller sträcka kan fördelning per fakturerad krona vara ett rimligt första steg. Skriv i så fall vilken nyckel du har använt.

Checklista för åkeriet

  1. Samla drivmedelsfakturorna för året och notera liter per drivmedel.
  2. Räkna fram scope 1 med emissionsfaktorer från en publicerad källa, och redovisa biogen koldioxid separat.
  3. Lägg till el och värme till depåer och kontor i scope 2.
  4. Kontrollera om B5 blir aktuell för dina verksamhetsställen.
  5. Bestäm fördelningsnyckel, helst tonkilometer, och ta fram en siffra per kund.
  6. Skriv "uppgift saknas" där underlag fattas, och ange metod och källor.

Washproof läser in bokföringen från Fortnox eller en SIE-fil, hittar drivmedelsfakturorna och räknar fram utsläppen per drivmedel. Varje siffra visar vilken faktura och vilken emissionsfaktor den bygger på.

Källor

  • Kommissionens rekommendation (EU) 2025/1710 av den 30 juli 2025 om en frivillig standard för hållbarhetsrapportering för små och medelstora företag, EUT L 2025/1710.
  • Kommissionens delegerade förordning C(2026) 5011 av den 3 juli 2026 (Voluntary Standard).
  • Greenhouse Gas Protocol, Corporate Value Chain (Scope 3) Accounting and Reporting Standard.
  • BAS-kontoplanen 2026.